nu måste nånting göras åt dessa bokstavskombinationer. jag har hört hur folk som fått en stroke etc, funnit sig själva stående vid en dörr och inte veta hur man gör för att vrida om nyckeln. jag kan relatera till detta, då jag, när jag har min värsta pms, oftast dagen innan mens, inte känner igen mig själv och min kropp. det är faktiskt riktigt skrämmande. förutom att kroppen är svullen och jag svettas ymnigt, blir alla negativa känslor dubbelt, trippelt, fyrdubbelt så starka som normalt. minsta störande ljud jag vanligtvis kan försöka ignorera, letar sig in under skinnet och gör mig närmast vansinnig. minsta höjda röst får mig att gråta och hjärnan blir som sockerdricka när jag försöker samla tankarna. till råga på allt detta, blir ocd:n helt ohanterbar. som en dörr i hjärnan öppnats och allt skit sipprar ut, och jag inte kan putta det tillbaka in. dessa dagar blir jag till någon jag inte kan styra över... dessa dagar är helvetet på jorden. jag fungerar helt enkelt inte... dagen efter mensen kommit, är allt som vanligt igen. dörren har stängts och låsts. känslorna är samlade och översiktliga. tålamod och tolleransnivå är stabila och jag är optimist igen. jag fattar inte. jag orkar inte. jag hatar att inte vara härskare över min egen kropp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar